DÅLIG ARBETSMILJÖ KOSTAR MILJARDER

164 miljarder kronor om året eller fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är prislappen för dålig arbetsmiljö, visar en unik internationell kartläggning som Work Effect tagit del av.

För första gången har det tagits fram beräkningar på hur mycket dålig arbetsmiljö kostar i olika länder. I Sverige ligger kostnaderna för olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar årligen på fyra procent av landets bruttonationalprodukt eller 164 miljarder kronor, enligt färska siffror från internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, internationella arbetsorganisationen ILO och Europeiska arbetsmiljöbyrån.

Sverige ligger nära EU:s medelvärde som är 3,3 procent av BNP. Globalt sett är motsvarande siffra 3,94 procent av BNP. Sveriges lite högre procent förklaras troligtvis av bättre rapportering, i synnerhet för arbetsrelaterade sjukdomar, enligt utredarna.

Dålig arbetsmiljö är inte bara ett problem i andra länder, det är ett problem i alla länder,

Kostnaderna för dålig arbetsmiljö har räknats ut på basis av förlorade arbetade år och invaliditetsjusterade levnadsår till följd av arbetsolyckor, arbetsrelaterade skador, sjukdomar och dödsfall. Utebliven arbetstiden leder till lägre produktion. Eftersom statistiken bara tar hänsyn till kostnaderna för de förlorade arbetade åren, inte till exempel hälso- och sjukvårdskostnader, betyder det att uppskattningen är i underkant.

Så här mycket kostar dålig arbetsmiljö

Procent av bnp

Polen                 7,86

Spanien             4,41

Sverige              4,01

Grekland           3,79

Finland              3,41

Tyskland            3,31

Schweiz             3,24

Danmark           3,07

Frankrike           3,00

Belgien              2,39

Så här har kostnaderna för dålig arbetsmiljö tagits fram

• Arbetsrelaterade olyckor, skador och sjukdomar som leder till tidig död eller sjukfrånvaro ger förlorade arbetade år.
• Förlusten av arbetade år leder till lägre produktion, vilket ses som en kostnad.
• Kostnader för t ex hälso- och sjukvård eller för förtidspension är inte medräknade och därför är uppskattningen i nederkant.
• Kostnaderna är uppskattningar. Länderna för statistik på olika sätt. Underrapportering är vanligt. Mest tillförlitliga är beräkningarna för de rika länderna.

Unika siffror i internationellt forskarsamarbete

• Data för förlorade arbetade år kommer huvudsakligen från internationella arbetsorganisationen ILO, Världshälsoorganisationen WHO och Institute of Health Metrics and Evaluation som räknar ut den globala sjukdomsbördan.
• Beräkningarna har gjorts av internationella arbetsorganisationen ILO, det finska social- och hälsovårdsministeriet, Arbetshälsoinstitutet i Finland, WSH Institute i Singapore, internationella arbetsmiljökommissionen ICOH och Europeiska arbetsmiljöbyrån.
• Metoden för att beräkna kostnaderna bedöms vara den mest tillförlitliga i världen för närvarande. Jukka Takala vid ICOH och WSH Institute i Singapore har tagit fram metoden.

Källor: Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, internationella arbetsorganisationen ILO, Europeiska arbetsmiljöbyrån och WSH Institute.